Tågöverfall och sjöslag

I förra numret av Ergo manade kårordförande Marléne Engström till mönstring för att "nedlägga och förgöra de ultunesiska paddorna" i sjöslaget den 22:a maj. Bakgrunden till dessa hårda ord står att finna i något så fredligt och behjärtansvärt som en välgörenhetsinsamling 1960.

I september 1960 genomförde Uppsala studentkår "Operation Upp-sala" till förmån för utvecklingsländerna. Under en hel vecka skulle man "sala upp" pengar genom insamlingar och fester. Föredrag hölls med titlar som "Angår oss folk söder om Ystad?", och studenterna genomförde operation Dagsverke till förmån för insamlingen. Startskottet för operation Upp-sala, söndagen den 25:e september, var en tågresa till Gimo, som kom att bli den sista någonsin till orten. SJ hade samma vår lagt ned trafiken på den smalspåriga järnvägen mellan Uppsala och Gimo, men till förmån för studentinsamlingen öppnades banan en sista gång.

Närmare 500 studenter samlades vid Uppsala östra, där nu Lennakatten går sommartid. Södermanland-Nerikes blåsorkester Hornboskapen spelade upp på perrongen och vagnarna smyckades med banderoller. En av vagnarna gjordes om till danslokal, och där fortsatte Hornboskapen att spela under resan. I sista vagnen hade man roulettbord, vars hela vinst gick till insamlingen och runt i tåget gick studentskor med bössor och samlade pengar. Så tuffade man då i alls sköns ro över Upplandsslätten i en fart på 20 km i timmen bakom ångloket, och trodde att det skulle bli en angenäm resa. Då visste man inte att ultunesiska studenter från dåvarande Lantbrukshögskolan hade blockerat spåret en bit framöver med järnvägsslipers. När tåget blev tvunget att stanna anfölls det av en hord beridna ultunesare utklädda till cowboys, vilt skjutande med knallpulverpistoler. Under viss kalabalik äntrades tåget och såväl tåggeneralen jur. stud. Svensson såsom "tågets vackraste studentska" rövades bort på hästryggarna. När hindret var bortröjt kunde tåget fortsätta, men för att ytterligare en gång stoppas några kilometer bort av ett lastbilslass sand över spåret. I sandhögen satt några leksaksspadar samt en hälsning från ultunesarna att här börjar operation Dagsverke. När sandhögen var bortröjd och man började närma sig Gimo stoppades tåget en tredje gång. Denna gång var det hemvärnet i Gimo som övade eldöverfall och sedan med bössor i handen under visst hot gick genom tåget och avkrävde studenterna ytterligare penningbidrag till insamlingen. Väl framme i Gimo spelade Hornboskapen för den församlade allmogen och Jan "Moltas" Eriksson höll tal.

Veckan efter tågresan till Gimo började det egentliga arbetet. Totalt 2000 studenter skänkte inkomsterna från ett dagsverke. Vad åtog man sig då för typ av dagsverken? Kårordförande Karl-Wilhelm Wöhler arbetade t.ex. en dag på Slottet som landshövding medan landshövdingen Olov Rylander pryade som kårordförande. Det hårda arbetet blandades även upp med en hel del muntrationer under veckan. "Night-Club" ordnades på kafé Alma, Gösta Knutsson underhöll i Rikssalen, och på Norrlands nation ordandes "Gala-Premiär-Modevisning" med fyra kända Uppsalafruar.

Hela Operation Upp-sala avslutades på lördagen med "Operation kallsup" - det första sjöslaget mellan ultunesiska och uppsaliensiska studenter, som gick av stapeln i Fyrisån mellan Fjällstedska och Magdeburgh. Nu skulle de leda ultunesarna få igen för söndagens tågöverfall! Upp längs Fyrisån stävade Ultunas vikingaskepp "Gunnar Phasa". Fören var utsmyckad med ett oxhuvud man med viss möda införskaffat från ett av Uppsalas slakterier. Tanken var möjligen att injaga fasa i Uppsalastudenterna, men på Uppsalasidan lät man sig inte skrämmas utan antog felaktigt att det avhuggna oxhuvudet var något slags appart jordbrukssymbol. Mot Gunnar Phasa stod Uppsalastudenternas pansarslup "Torgny Segersäll" - en smäcker och hög konstruktion i grått spånskivepansar med kanontorn på toppen.

Redan innan kraftmätningen skedde smärre skärmytslingar på landbacken. Segersälls besättning gjorde bland annat ett utfall längs strandkanten under den tappre amiral Shorty Rodgers-Rönnbergs ledning för att stjäla Lantbrukshögskolans standar, men Uppsalastudenterna nedkämpades snöpligen och Rönnbergs amiralsmössa blev kvar hos ultunesarna som krigsbyte.

Tävlingsledningen som i huvudsak bestod av Uppsalastudenter tyckte att det vore en trevlig och rimlig avslutning på veckans aktiviteter om Torgny Segersäll vann. Speakern hade därför nogsamt instruerats att utropa Torgny Segersälls besättning som vinnare "hur sjöslaget än avlöpte", men drabbades av en påtaglig tunghäfta, då den stolta kanonslupen vände kölen uppåt och kapsejsade. Ömkligt simmade Uppsalastudenterna omkring bland vrakgodset. Än värre blev nederlaget när det visade sig att Gunnar Phasa var betydligt tyngre bestyckat än vad som rimligen kunde anses normalt för ett långskepp från vikingatiden. Med en dieseldriven rökgenerator lade Gunnar Phasa ut en rökridå över Fyrisån innan attack. Sedan drogs den på Motorskandia inlånade högtryckspumpen igång som kopplad till en vattenkanon blev ett fruktansvärt vapen mot de simmande Uppsalastudenterna. Gunnar Phasas tyngsta vapen var dock en 100 mm artilleripjäs - en mörsare bestående av ett i ena ändan igensvetsat plåtrör som laddades med svartkrut. Granaterna som sköts i en vid båge upp över fiendens huvuden var av druvhageltyp och bestod av tomater, ägg och plastpåsar med blåbärskräm. Mörsaren saknade emellertid riktmedel, varvid påsarna med blåbärskräm hamnade i trädkronorna på stranden, för att sedan droppa ned över publiken. Trots intensiv eldgivning från Gunnar Phasa gjorde de simmande Uppsalastudenterna ett tappert försök till bordning. Även om det misslyckades, var försöket en framgång så till vida att Gunnar Phasas besättning drogs ned i vattnet och skeppet vandaliserades.

Detta sjöslag kom att bli det första i en hel serie sjöslag på Fyrisån mellan Uppsala studentkår och Ultuna studentkår. Hitintills har Ultuna i regel vunnit. Den 22:a maj är det dags för revansch!