Studenthistoriska artiklar i Ergo
av Erik och Marta Ronne 1994-2005

I nationens tjänst
Hur gick det till på kavajskutt, zwück och vårbaler för hundra år sedan? Låt höra vad en gammal nationsvaktmästare har att berätta om studentlivet på Stockholms nation vid tiden kring sekelskiftet 1900.


Landsman nödd och tvungen
Nu i början på terminen är det säkert många nyblivna studenter som förvånat höjer på ögonbrynen när de hör att det finns något som heter ’studentnationer’ och att de som studerar i Uppsala eller Lund, till skillnad från de vid rikets övriga lärosäten, tvunget måste vara med i en sådan udda korporation. Det finns det faktiskt lag på! Det vi kallar nations- och kårobligatoriet lagstadgades redan 1667 och befästes senast i svensk författningssamling 1983:18, 17§.


Det glada tjugotalet och det allvarsamma
I mellankrigstidens studentliv kan vi se en tydlig brytpunkt i metamorfosen från ålderdomligt lärdomssäte till dagens rent industriella produktion av kompetens. Något tillspetsat skulle man kunna betrakta ”det glada tjugotalets” studenter som den klassiska studentromantikens sista fanbärare.


På väg mot Gluntarne
Ingen annan skildring av uppsaliensiskt studentliv kan mäta sig med Gunnar Wennerbergs Gluntarne. I trettio duetter för bariton och bas får vi följa Gluntens och Magisterns öden, präglade till lika stor del av bullrande bejakande passion såsom högstämd melankoli, gränsande till svårmod. När Wennerberg på allvar började författa gluntarne hade han emellertid hunnit lämnat studentåren bakom sig. Han var redan docent, och när eposet avslutades hade han lämnat Uppsala för gott. Gluntarne är på många vis en romantiserad kliché, i vars undertoner man kan ana den nostalgi författaren känner när han väl lämnat ungdomen och Uppsala bakom sig. Hur var då Gunnar Wennerberg själv som student, lång innan Gluntarne?


Mer ljugare än jägare
Krögaren Christian Berglin på krogen Äpplet var som en fader för stadens jaktintresserade studenter. Med bössor och picknick drog de ut på vådliga äventyr i vildmarkerna runt Norby, Gottsunda och Ekeby, och väl tillbaka på Äpplet berättades otroliga och hårresande jakthistorier över ett glas punsch.


Urban Hjärne
Ensam i välden och med blott tre daler på fickan hoppade en femtonårig pojke i land i Stockholms hamn sommaren 1656. Det var första gången Urban Hjärne satte foten på svensk jord, trots att svenska var hans modersmål och han betraktade sig som svensk. Han var född och uppvuxen i Livland, som någon tid tillhört Sverige, men nu var han på flykt sedan ryssen fått för sig att justera sin västgräns något.


Ära och skam
För stormaktstidens student var begreppen ära och skam på en gång både allvarsamma och alldagliga, och styrda av fruktan för att framstå som en Homo Infamis – en man utan heder – blev vedergällningen snart var mans verktyg i vardagen.


Studenter, fina fröknar och en och annan fallen flicka
Välbekant för de flesta är säkert studentföreningen Verdandi och den upplysta, liberala och av nymalthusianismen influerade sexualdebatt som rasade i Uppsala under hela 1880-talet. Den utlösande gnistan var det legendariska föredrag som den då 29-årige filosofie kandidaten Knut Wicksell höll den 19:e februari 1880 i det Lutherska missionshuset inför nykterhetslogen Hoppets här. Föredragets titel var ”Vilka äro de allmännaste orsakerna till dryckenskapslasten och hur kunna de undanröjas?”. Frågan var lika harmlös som relevant, men Wicksells svar på frågan var chockerande: dryckenskapen berodde på fattigdom och fattigdomen i sin tur berodde på att allt för många oönskade barn föddes. Lösning enligt Wicksell låg i preventivmedel, sexualupplysning och en friare, mer liberal syn på sex och äktenskap. Föredraget som snabbt spreds i tryckt form vållade en kolossal indignation hos universitetet och den etablerade överheten, och en uppslitande debatt med Verdandi i centrum.


Studiero och kemisk krigsföring
Vad gör man inte för en gnutta studiero? Bristande studiero är ett lika tidlöst och som allmängiltigt problem för studenter, så läs och lär. Denna berättelse, som bevarats till eftervärden i uppsalastudenten Hagbergs handskrifter från 1840-talet, handlar nämligen om hur en bekant till Hagberg lyckades tillskansa sig en smula välbehövlig studiero med kemisk slughet, gränsande till kemisk krigsföring.


Puts och rejande på studentkammaren
Rejandet var något studenterna i 1840-talets Uppsala till och från tog till när de ville muntra upp sig lite – ett tämligen udda nöje, som närmast låter sig beskrivas som ett inbrott med komisk underton. Här och där i memoarer och dagböcker från studentromantiken nämns rejandet, men i få källor är detta nöje så utrett och nogsamt beskrivet, som i Hagbergs efterlämnade anteckningar, räddade till eftervärlden i Södermanland-Nerikes handskriftssamling.


"Kvinnan kan, om hon vill, med framgång täfla med mannen"
För svenska kvinnor skulle drömmen om lärdomens värld bli verklighet först 1873. Då fick de rätten att studera vid universitetet och att avlägga högre examina förutom teologiska och högre juridiska. Sedan dess har Sveriges kvinnliga studenter gått en lång väg från marginalisering till erkännande. Att erövra männens slutna akademiska miljö var en process som sträckte sig över flera decennier. Den handlade om att steg för steg vinna rätten till alla högre examina, till den vita studentmössan och slutligen till statliga tjänster. De första kvinnor som skrev in sig vid Uppsala universitet ville inte kallas för "studentskor" av rädsla för att rubriceras som ett kuriöst och tillfälligt fenomen, helt väsenskilt från (den manliga) studenten. Med detta inte menat att kvinnorna enbart såg sig själva som offer i universitetets starkt patriarkaliska värld. Vid sidan om den målmedvetna kampen för utbildning levde de nämligen en vardaglig och glad studenttillvaro med föreläsningar, föreningsliv, teaftnar, baler och utflykter.


Bröderna Kurckarnes valete 1642
Under stormaktstiden var det vanligt att högadeln lät sina söner studera några terminer vid Uppsala universitet, vanligtvis tillsammans med en äldre preceptor – ett slags kombination av informator och barnvakt, som tog hand om dem i Uppsala. Nu var det inte den vanliga skolastiken och teologien som stod på schemat för dessa adelsynglingar, utan de studerade i huvudsak fäktning, ridning och dans, och de seriösa hann även med lite politik och latin.


Carl Peter Thunberg
Botanisten, läkaren och resenären Carl Peter Thunberg (1743-1828) blev den mest betydande bland Linnélärjungar och var redan på sin tid internationellt känd. Hans liv förflöt i resornas tecken och han brukar kallas för "Japans Linné" och för "den sydafrikanska florans fader".


Cromwells ambassadör i Uppsala
Drottning Kristina bodde långa perioder i Uppsala, och hade ett mycket varmt förhållande till Uppsala universitet. Fram till hennes abdikation på Uppsala slott i maj 1654, blev Uppsala i realiteten tidvis Sveriges huvudstad. Ett flertal ambassadörer från bl.a. Spanien, Holland, Frankrike, Ryssland och Portugal kom att flytta till Uppsala under de första åren på 1650-talet, och till dessa hörde Cromwells engelske ambassadör Bulstrode Whitelocke. Han efterlämnade en runt tusen sidor tjock dagbok, som bl.a. detaljerat beskriver hans vistelse i Uppsala våren 1654. Det är en unik källa som ger en intressant bild av stormaktstidens Uppsala sett i en främlings ögon.


De första studentspexen
Dagens studentspex har delvis sina rötter i Gustav III hov. "Societetsspektaklen" d.v.s. små intima, ibland improviserade, föreställningar i samband med middagar och soaréer blev under teaterkonungen populära i de finare kretsarna. Den mycket teaterintresserade landshövdingen Kræmer fortsatte med dylika spektakel på Uppsala slott långt in på 1800-talet. Hans döttrar spelade de kvinnliga rollerna och de manliga rollerna fick studenter spela. De första pjäserna på nationerna kom också att skrivas och uppföras i samma tradition, ofta för ett speciellt tillfälle.


Den akademiska salongen
Uppsala har alltid varit en något provinsiell stad, i vilken den akademiska världen har utgjort en än mindre societet. Av hävd har också akademikerna i staden fjärmat sig från borgare och andra umgängeskretsar och bildat en egen navelskådande enklav. Under 1880- och 90-talen ledde detta till en långt driven akademisk salongskultur i Uppsala med sina egna särdrag och oskrivna regler.


Den ekonomiska lärostolen
Frihetstiden präglades tidvis av en nästan patetisk vurm för handel och manufaktur. När Sverige hade slickat sina sår efter Karolinertidens stora nordiska krig var det dags att bygga upp en ny stormakt, men denna gång inte med svärdet utan med vetenskapen och merkantilismen. I den småindustriella guldgrävarstämning som rådde vid Hattarnas makttillträde 1739 passade man därför på att vid Uppsala universitet inrätta en av världens första professurer i ekonomi.


Den evige studenten Nybom
Att klara livhanken genom att vara evig student är inget nytt fenomen i studenthistorien. Långt innan det statliga bidrags- och lånesystemet kom i bruk fanns en och annan student som aldrig kom i närheten av någon examen men ändå i flera årtionden lyckades klänga sig fast vid akademien. Ett exempel var Johan Nybom, en på sin tid hyllad poet och en av 1800-talets mest kända Uppsalaprofiler. Även om hans poesi för länge sedan förpassats till litteraturhistoriens sophög är Nyboms äventyrliga öden klassisk studenthistoria. För dem som aldrig hört namnet ges här ett tillfälle att lära känna mannen som gjorde karriär på att vara student.


Den Julinsköldska cessionen
Spekulation på 1760-talet mot den vacklande svenska valutan ledde till det största svindleriet i Uppsala universitets historia. Universitetet drevs mot konkurs och studenternas stipendiefonder ruinerades. Ansvarig för detta var räntmästaren Petter Julinsköld.


Den mysiga Proban
Domtrapphuset rymmer en hel del studenthistoria. I dess murar var nämligen under flera århundraden stadens speciella studentfängelse inhyst, en fuktig, mörk men egentligen ganska mysig håla som kallades Proban.


Den sista studentexercisen
När Sverige slickade sina sår efter förlusten av Finland passade den blivande regenten Karl Johan på att ta ett första steg mot allmän värnplikt. Den s.k. "beväringsinrättningen" infördes 1812. Efter en längre tids debatt lyckades emellertid universitetet utverka att studenterna skulle få göra en egen beväringstjänst i Uppsala och med en lång rad, i svensk militärhistoria, fullkomligt unika privilegier.


Den svenska överliggarens historia
Vem har inte någon gång hört talas om överliggare eller eviga studenter? Fenomenet är lika gammalt som universitetets historia och hör studentkulturen till. Det kan därför både vara till nytta och nöje inte minst för Uppsalas recentiorer att såhär vid terminens början bekanta sig med överliggaren och hans vanligaste underarter.


Disektioner i Anatomiska teatern - ett 1600-talsnöje
Visst har den svenska forskningen från och till varit provinsiell och legat långt efter de stora kulturcentra i Europa. Detta stämmer särskilt på tiden efter reformationen, då Uppsala universitet åter öppnades 1593 efter att ha legat i malpåse under större delen av 1500-talet. Men i samband med att undervisningsverksamheten återupptogs gjordes det flera ansträngningar för att blåsa nytt liv i vetenskapen. Detta har vi bl.a. Gustav II Adolf och hans informator Johan Skytte att tacka för. De stora donationerna ledde bland annat till uppförandet av Gustavianum år 1625 - en ny och praktfull universitetsbyggnad uppkallad efter kungen. Från början hyste Gustavianum såväl studentkammare och föreläsningssalar som en restaurang i källaren som studenterna kunde äta i men den fina kupolen, Theatrum Anatomicum, är av något senare datum.


Egen härd är guld värd
Här är berättelsen om hur de Förenta Nationerna, ja Södermanlands och Nerikes alltså, under nästan ett helt århundrade drog runt på en säregen odyssé genom Uppsalas fastighetsbestånd.


Ellen Fries
Sveriges första kvinnliga doktor, historikern Ellen Fries, var även en av de allra första studentskorna i landet.


Elsa Eschelsson (1861-1911)
Elsa Eschelsson var Sveriges första kvinnliga rättsteoretiker och den andra kvinnan som disputerade för doktorsgraden. Hennes liv var ett tragiskt exempel på de spärrar som vid sekelskiftet sattes för de kvinnliga forskarpionjärerna.


En adelsstudent i snickarboden
Bernhard von Beskow, en av förra seklets mest inflytelserika kulturpersonligheter, var bl.a. författare, ständig sekreterare i Svenska Akademien och chef för Kungliga teatern. På ålderns höst började han skriva på sin självbiografi "Levnadsminnen", men hann tyvärr aldrig fullborda den innan sin död. Manuset till kapitlet om hans tid som student i Uppsala 1806-1814 hann han emellertid slutföra och det utgör en både jordnära och sympatiskt vardaglig skildring av en ung adelsmans studentliv under klassicismen.


En queer krögare
Tänk er 40 krogar i Flogsta. Så stor var krogtätheten i 1840-talets Uppsala. Inte bara utbudet utan även mångfalden var stor. Det spände från ananaspunsch under silverkaldelabrar till tarvligt träkolfiltrerad finkelsprit i mörka smutsiga källare. Märkligast bland alla studentromantikens utskänkare var dock tvivels utan Aron Fors som hade ett litet schweizeri med tre trånga rum på Drottninggatan mitt emot Schylanders källare. Aron Fors hade nämligen en något oklar könstillhörighet.


En stat i staden
Uppsala universitet var under 1600- och 1700-talet något av en stat i staten, eller snarare en stat i staden. De två "sociteterna" - akademiker och borgare - levde nära inpå varandra men samtidigt i två olika världar med olika lagar, privilegier och status. Det är naturligt att uppdelningen mer än en gång ledde till tvister.


En studentskas resa i Tyskland
Studievistelser utomlands har i flera århundraden betraktats som en viktig del i unga mäns utbildning. Men vart reste unga kvinnor som sedan slutet av 1800-talet börjat studera vid universitetet? Till de mer lärorika resor som gjorts av kvinnliga studenter under de första åren av 1900-talet hörde onekligen medicinaren Ada Nilssons vistelse i Tyskland.


En trist jul på 1800-talet
Nu när julen återigen står för dörren kan det vara läge att citera en liten Uppsalahistoria berättad av den trogne studentlivsskildraren Johannes Sundblad. I likhet med många andra studenter fick han vid två tillfällen uppleva en tämligen ensam och trist jul i Uppsala.


En upptäcktsresande i Uppsala
Edward Daniel Clarke var en av det brittiska imperiets klassiska upptäcktsresande som drog genom väglöst land, utforskade världsatlasens vita fläckar och beskrev folk och kulturer ingen europé tidigare sett. 1799-1800 företog han tillsammans med tre andra vetenskapsmän från Cambridge, bland dem den än idag berömde nationalekonomen Malthus, en forskningsresa upp genom Sverige för att bese midnattssolen. På vägen passerade de Uppsala två gången där de gjorde bekantskap med såväl professorer såsom studenter, gick på föreläsningar, besökte studentrum och deltog i diverse upptåg på stadens krogar. I monumentalverket ”Travels in various countries of Europe, Asia and Africa” finns därför studenterna och universitetslivet i Uppsala runt år 1800 utförligt och fackmässigt skildrade av en kulturetnograf sida vid sida med negerstammar i Afrika och nomadfolk i det inre av Asien.


Ergo 75 år
På resan genom studenthistorien i vår artikelserie är det nu äntligen dags att ägna en kort betraktelse åt tidningen Ergos egen historia. Det allra första numret såg nämligen dagens ljus för ganska exakt 75 år sedan, den 15 februari 1924. För dagens studenter är det närmast en självklarhet att Ergo dimper ner i brevlådan varannan vecka och att Uppsalastudenterna har ett eget debattforum. Men hur började det hela, vem var Ergos andlige fader och hur såg idén om en studenttidning ut i början?


Ett muntert sorgetåg
Bland tragikomiska studentikosa händelser på 1860-talet fanns ett bisarrt sorgetåg som väckte allmän munterhet i det dåtida Uppsala. Efte att ha druckit sig medvetslös bars den studenten "Lasse Lucidor" runt i staden av sina kamrater i ett begravningståg, och t.o.m. rektor lurades att tro att studenten hade avlidit.


Ett professorspar före sin tid
Bland professorsfamiljerna i 1800-talets Uppsala hörde paret Ann Margret och Fritiof Holmgren till de mer progressiva och liberala. Den tidens akademiska elit präglades i själva verket inte sällan av borgerliga vanor, intellektuell stagnation och konservativ samhällssyn. Mot bakgrunden av de i den tidens Uppsala rådande värderingarna avtecknar sig paret Holmgrens bidrag till vetenskapen, folkhälsan och kvinnosaken desto tydligare. Såväl deras privatliv som offentliga gärning förtjänar att lyftas fram på nytt efter närmare ett sekel.


Ett vådaskott och dess efterräkningar
I en samling vackert inbundna folianter på Carolina Rediviva finns akademiska konsistoriets protokoll från några årtionden i mitten av 1600-talet. De ger oss en intressant inblick i den vardag studenten levde i under stormaktstidens, även om bilden möjligtvis blir något snedvriden, då det i huvudsak rör sig om rättegångsprotokoll och slitande av tvister. Ett av de märkligare aktstyckena rör vådaskottet som tog Johan Liljenhöök av daga, och de efterföljande affärer som kom att engagera konsistoriet i mer än ett år.


Fysisk fostran vid akademin under 1800-talet
En sund själ tarvar en sund kropp! Under influens av Rousseaus idéer om naturnära uppfostran, i kölvattnet av den franska revolutionen, uppstod det under slutet av 1700-talet en vurm för kroppsövningen, som snabbt spred sig över Europa. Vid Uppsala universitet slog läran om fysisk fostran tidigt rot och en bit in på 1800-talet ägnade sig flertalet studenter åt någon form av kroppsliga övningar vid sidan om de andliga.


Gabriel Marklin
Gabriel Marklin var tvivels utan ett av de största originalen i romantikens Uppsala. Han var för fattig för att någonsin avsluta sina studier, men kom som naturaliesamlare ändå att bli en betydelsefull om än ganska udda person vid universitetet.


Geijer, salongerna och kärleken
Vi har tidigare berättade vi om Johan Gottschalk Wallerius invecklade kärleksaffärer. Den kärlekskranke professorn var emellertid ingalunda den ende bland Uppsala universitets stora män som var svag för det som brukar gå under den alltför generaliserande beteckningen 'det täcka könet'. Till dem som skulle gå i Wallerius spår hörde bland annat historieprofessorn och poeten Erik Gustaf Geijer (1783-1847), en av den svenska romantikens och göticismens största namn. Historien om Geijer är också en historia om alla hans kvinnor och deras inbördes intellektuella tävlan om skaldens gunst.


Gerald De Geer som student
När smälte den senaste inlandsisen? Varenda skolunge vet att det skedde för sisådär 10.000 år sedan, men hur sjutton har man kommit fram till detta? Mannen bakom den absoluta tidsskalan för isens avsmältning var Gerald De Geer, och detta pionjärarbete inom kvartärgeologi påbörjade han redan som student vid Uppsala universitet kring 1880.


Glunten och Magistern
Alla känner vi Glunten och Magistern som de två huvudpersonerna i Gunnar Wennerbergs Gluntarne, men vad var de egentligen för figurer och vad har de 30 duetterna oss att berätta om studentromantikens Uppsala? Glunten ska spängas


Gotländskan som erövrade akademin
Hur måste det ha känts att vara den allra första kvinnan i Sverige som såg sitt namn inskrivet i en universitetsmatrikel? Förmodligen som det gjorde för den förste som någonsin nått Mont Everest – ofattbart lyckligt och samtidigt mycket ensamt. Kring den svarta krinolinen ven vindar av misstro mot kunskapssugna kvinnor och klimatet i den mansdominerade universitetsvärlden måste ha känts kyligt för den kvinnliga pionjären.


Han målade Uppsala
Den bild vi har av en svunnen tid är ofta fragmentarisk med fokus på stora händelser, stora människor och stora byggnader. När det gäller Uppsala under sent 1700-tal har vi emellertid en utmärkt och ovanligt detaljrik kunskap om stadsbilden, gatunätets dragning, husens utseende och vilka familjer som bodde i de olika husen.


Harald Hjärne
Harald Hjärne (1848-1922) var en av de mer färgstarka personligheterna i Uppsala universitets historia - både intellektuellt och politiskt. Han var professor i historia men även akademiledamot och riksdagsman, och en förgrundsgestalt i det offentliga samtalet kring sekelskiftet.


Historien om en basfiol
I en gulnad och punschbestänkt gammal dagbok från den gryende studentromantikens dagar kan vi läsa om en smått tokig tilldragelse rörande en basfiol tillhörande Johan Hamnström – kompositören bakom Södermanland-Nerikes högstämda nationssång "Känner du landet...".


Hypokrates kjolar
Höstterminen 1873, samma år som kvinnor fick tillträde till universitetet, skrevs Sveriges två första medicine studerande in vid Uppsala universitet. Den ena var Charlotte von Yhlén, född i Göteborg 1839, och den andra var värmlänningen Hildegard Björck, född 1947. Ingen av dem skulle emellertid bli praktiserade läkare här i Sverige.


Israël Hwasser
Ingen var likgiltig till Israël Hwasser, professor i medicin under studentromantikens glansdagar. Somliga avskydde honom, flertalet vördade och beundrade honom, och hans studenter i medicin högaktade, ja nästan avgudade honom.


Johan Ihre
Språkforskaren och historikern Johan Ihre var den som städade upp efter Rudbecks fantastiska ideer om den svenska historien. Han efterlyste också att svenskan skulle rensas från latinska lånord och försökte utarbeta en enhetlig stavning baserad på "sunt förnuft".


Johannes Messenius
En briljant vetenskapsman, men hopplös opportunist, en temperamentsfull hetsporre, och fanflykting, slutligen dömd till döden för spioneri, men älskad av studenterna, ja, sådan var Johannes Messenius - kanske den mest kontroversielle professorn i vårt universitets historia.


Johannes Schefferus
"Främlingen som lärde Sveriges barn svenskhet" och "den svenska litteraturhistoriens fader" har den tyskfödde Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus kallats.


Johannes Sundblads tittskåp
Den gängse bild vi har av studentromantiken blir naturligtvis som alla klichéer något skev. Det finns gott om skildringar av yra upptåg och studentikosa tilldragelser alla tryfferade med såväl punsch som sång och poesi som stöder bilden, men var verkligen det liv som studenterna till vardags levde på 1840-talet egentligen så romantiskt? Ofta är det den enklaste mest vardagliga historien, den som aldrig sätts på pränt av krönikörerna, som blir den mest intressanta för eftervärlden.


Karl XV:s födelse
Studentromantiken föddes 1826 samtidigt som Karl XV. Här är berättelsen om de spontana gasquer som utbröt på stadens alla nationer för att fira "hjältekonungens födelse".


Korvtåget 1598
Nog för att man har hört talas om fajtande professorer och akademiska strider, men blott en gång i universitetets brokiga historia har professorerna verkligen mobiliserat en armé och lett den i fält - Korvtåget 1598.


Kung Karl på besök
Uppsalabornas snikenhet och falska gästfrihet gjorde Karl XIV Johan förnärmad, och under lång tid var kungen något mindre blid i sin syn på staden. Med en vårlig picknick lyckades dock studenterna råda bot på detta.


Lydia Wahlström
Grundaren av Uppsalas Kvinnliga Studentförening, historikern och författaren Lydia Wahlström skrevs in i Uppsala 1888, och tillhörde då den försvinnande lilla skaran av 12 kvinnor bland totalt 1816 studenter.


Majfesten 1843
För dagens Uppsalastudenter är tvivels utan Valborgsmässoafton den verkliga höjdpunkten i den akademiska kalendern. För ett och ett halvt sekel sedan under studentromantiken glansdagar, långt före forsränning och mösspåtagning, var firandet den sista april bara ett långdraget crescendo som kulminerade först dagen därpå i majfesten den första maj.


Marängvadet eller snålheten förlöjligad
Sedan urminnes tider har ekonomiska bekymmer präglat studenterans existens. I tider då studiemedel var ett okänt begrepp tvingades den studerande ungdomen att i stort sätt på egen hand klara livhanken. Inte sällan bekostades studentens allra nödvändigaste behov av familjen, som till priset av ekonomiska uppoffringar ville säkra sonens, mera sällan dotterns, framtida yrkeskarriär. Underhållet räckte emellertid sällan till mer än mat och husrum. Nöjen och de ljusa sidorna av studenttillvaron fick studenterna ofta själva finansiera med hjälp av lån och växlar.


Matematikpoeten Seseman
Den lika ansedde matematikern som hånade pekoralisten Hans Jacob Seseman var ett av de största originalen i Uppsala under Gustaviansk tid. Som överliggare hankade han sig fram på att sälja egenproducerade räkneläror och matematiska tabeller samt brudverser, filosofiska friarbrev och annan kärlekspoesi. Hans räkneläror ansågs vara geniala, medan poesin var skrattretande pekoral och ”utgjorde en sällsynt onjutbar och menlös läsning”.


Medeltidens universitet i Uppsala
Från 1477 och fyra decennier framöver blomstrade verksamheten vid världens nordligaste universitet innan Gustav Wasa tvingade in akademin i reformationens törnrosasömn. Hur var den allra första tiden vid det senmedeltida universitetet? Hur var undervisningen under 1400-talet, vad läste man och vad hette lärarna?


Musikprocessen år 1800
De svallvågor som franska revolutionen skapade ledde även i Europas periferi till en krusning på ytan i det annars så lugna Uppsala. Hela 1790-talet präglades av en politisk medvetenhet i Uppsala, som blott kan mäta sig med sent 1960-tal. Plötsligt ifrågasatte man, argumenterade för sina rättigheter och ställde sig i opposition till etablissemanget. Forum för denna revolutionära yrvakenhet blev Juntan - en sammanslutning republikanska studenter som direkt ifrågasatte monarkin och det gustavianska enväldet. Under några få år blev Juntan en av de viktigaste opinionsbildarna i svensk politik och oerhört betydelsefulla för svensk kultur. Juntan och de republikanska strömningarna i Uppsala kvästes dock slutligen vid den s.k. musikprocessen år 1800.


Nollningen - en uråldrig tradition
Redan 1595 anbeföll rektorn vid Uppsala universitet att en speciell ceremoni skulle hållas för nyantagna studenter i vilken de skulle "deponeras" vid akademin under sin studietid. Det hade nämligen visat sig viktigt att veta exakt när i tiden en ny student blev en fullvärdig akademisk medborgare, eftersom han som sådan ägde juridisk immunitet.


När Geijers tanke fick plåthatt
Vid Svartbäcksgatan fanns det på 1880-talet en hattmakare, som utanför sin port hade en väldig stormhatt i ren plåt hängande på en lång stång. Den märkliga hatten hade ofta varit föremål för studentikosa upptåg och författaren Albert Engström har berättat i sina memoarer hur han själv som ny student i Uppsala i ett nattligt upptåg var med om att stjäla hatten. Målet var att sätta den på huvudet på statyn av Geijers tanke i universitetsparken.


När kemin blev vetenskap
Under 1600-talet och Uppsala universitets första guldålder hade kemin inte hunnit få en egen ställning vid universitetet. De ämnen som avhandlades var i huvudsak av filosofisk och teologisk natur, men inom medicinen som inneslöt en stor del av naturvetenskapen gavs även sporadiskt undervisning som tangerade kemin.


När studenten började dansa
Dansen på vårbaler och gåsmiddagar spelar i dag en viktig roll i nationslivet, men hur länge har det dansats i Uppsala och var kommer alla traditioner ifrån?


När studenterna gick på bordell
1902 stängdes Uppsalas sista bordell. Den kallades helt enkelt "Femtionian" då den låg på Dragabrunnsgatan 59, men var också allmänt känd under namnet "Upsala studentkårs fritidsverksamhet". Det var en renodlad studentbordell. Bildningsnivån var hög och borgarbrackor gjorde sig icke besvär.


Oanständigt eller okvinnligt?
I mitten av 1890-talets fanns ungefär 15 kvinnliga studenter i Uppsala bland totalt 1,5 tusen inskrivna vid universitetet. Då hade de svenska universiteten varit öppna för kvinnor i drygt tjugo år. Att den kvinnliga minoriteten kände sig ensam och utestängd från det glada studentlivet var inte så konstigt. Men att de gjorde det berodde inte uteslutande på att de var så få, utan även på att den kvinnliga studenten fortfarande betraktades av samhället som ett ovanligt fenomen. På den tiden var det fortfarande ytterst få flickor ur borgerliga familjer som fick studera eller skaffa någon yrkesutbildning överhuvudtaget. Äktenskapet var den självklara, för att inte säga den enda, kariärmöjligheten för kvinnan. De unga kvinnor som var djärva nog att skriva in sig vid universitetet och börja ett eget liv fjärran från familjehemmet betraktades därför av många som utmanande och utan moral.



Olof Rudbeck och göticismen
Olof Rudbeck d.ä. hör tvivelsutan till en av de mer mångfacetterade vetenskapsmännen som har verkat vid Uppsala universitet. Han gjorde skarpsinniga insatser inom såväl anatomi som botanik och var även en av landets ledande arkitekter. En betydligt mer udda och spektakulär insats gjorde han inom svensk historieskrivning som förgrundsfigur inom göticismen.


Omvigeskappen 1840
På Carolinas handskriftsavdelning finns en märklig anteckningsbok av en anonym författare med titeln: "Bilder ur studentlifet i Södermanlands-Nerikes nation på 1830-1850 talet". Här kan vi bl.a. läsa om "omvigeskappen", som kom att bli det första embryot till studentromantikens majfester och senare tiders vårfester i botan.


Otto Beronius - verklighetens glunt?
I förra numret berättade vi om Gluntarne, en samling duetter som kanske mer än något annat skönlitterärt verk har påverkat bilden av studentromantikens Uppsala. Det kan vara intressant att på litteratursociologers vis skärskåda den verklighet som låg bakom dikten. Vad var det i Uppsalas studentikosa liv som inspirerade Wennerberg till dessa trettio melankoliska sånger? Och vem var prototypen till den stark romantiserade bilden av Uppsalastudenten Glunten som under Magisterns vakande öga gjorde sina lärospån som överliggare?


Peter Forsskål - en Linnélärljunge
"Hårdnackad, vild, envis och kantig" var Linnélärjungen Peter Forsskåls beskrivning på den brännässla han skickade sin lärofader från Egypten. Linné tyckte att växtbeskrivningen passade utmärkt på Forsskål själv och döpte därför den egyptiska brännässlans släkte till Forsskaole.


Pomeranser och blanka vapen - En ögonblicksskildring ur 1600-talets studentliv
För den som är intresserad av Uppsalas studentliv under stormaktstiden är det Akademiska Konsistoriets protokoll den viktigaste källan. Ett av de i särklass märkligaste aktstyckena i detta protokoll är daterat den 14:e juni 1640.


Professor Spongberg - klassicismens riddarvakt
Ett av de mest säregna originalen i studentromantikens Uppsala var tvivels utan Johan Spongberg, professor i grekiska. Högdragen och storvulen hade han dubbat sig själv till klassicismens och skönhetens riddare och bedrev ett ensamt korståg i arrogans och sarkasm riktat mot allt som var tarvligt, fult och simpelt – ett korståg som snart kom att rikta sig mot snart sagt alla professorskollegor.


Promotionen
För någon vecka sedan vaknade säkert många av Ergos läsare av kanonskott sju på morgonen. Det var kungliga Kopparbergs artilleriregemente som sköt salut vid Slottet. Saluten utgjorde inledningen på promotionshögtiden då drygt 90 nyblivna doktorer fick mottaga sina diplom efter avslutad forskarutbildning.


Restaurang Rullan
Att nationerna i Uppsala fungerar som tarvliga krogar för studenterna är en helt modern företeelse. I äldre tider fick den student som ville ha sig en sup innanför västen bege sig till någon av de otaliga lokala krogarna, svalgen, källarna eller schweizerierna i Uppsala. En handfull av dessa, som t.ex. Flustret, Eklundshof och Taddis kom under 1800-talet att få en särskild status som studentkrogar och till dessa hörde även restaurangen Rullan.


Revolutionärt 1790-tal
Redan för samtidens studenter stod det fullkomligt klart att det under 1840-talet skedde ett genombrott för liberalismen, skandinavismen och studentkårspolitiken. Det är också det enda decennium, möjligen med det sena 1960-talet undantaget, som studenterna har haft någon form av reell politisk makt och inflytande över samhällsutvecklingen.


Roligheter på 1840-talet berättade av Johan Sundblad
Studentromantiken var kanske inte alltid så romantisk som man lätt föreställer sig. Johan Sundblad har i sina nedtecknade minnen från studentlivet på 1840-talet skrivit mycket om det grå vardagen i kalla studentkammare, om fattigdom, alkoholism och undernäring. Men han har också livfullt beskrivit hur man understundom "skakade bokdammet av sig" och kryddade den trista vardagen med allehanda små "roligheter".


Rullan går igen
Alla har vi säkert någon gång skrålat den lätt gymnasiala bordsvisan "Rullan går..." men hur många känner till det kusliga människoöde som döljer sig bakom visans refräng?


Sagan om herrgården
Frihetstiden var inte alltid så fri som man kanske skulle kunna luras att tro av namnet. Tiden präglades av split och hätskhet mellan de två partierna hattarna och mössorna. Det parti som för tillfället satt vid makten höll ofta det andra i schack med en maktutövning gränsande till förtryck och despotism. Även Uppsala och akademiska konsistoriet genomsyrades av schismen mellan hattar och mössor, och den slog ut i full låga i samband med valet av ny universitetskansler 1747.


Samuel Ödmann
Samuel Ödmann, 1750-1829, var en av Sveriges tongivande intellektuella under upplysningstiden, och en mångfacetterad vetenskapsman. Han var professor i teologi, men utmärkte sig i så vitt skilda discipliner som zoologi, botanik, österländska språk och kulturhistoria. Trots alla sina meriter har han framför allt gått till historien som professorn som inte steg upp ur sin säng på mer än 30 år.


Serenader i romantikens Uppsala
Att efter mörkrets inbrott sjunga serenader under sin älskades fönster har sina rötter i renässansens Italien, men kom i romantikens Uppsala att utvecklas till en ganska säregen studentikos tradition.


Sigurd Ribbing
Filosofen Sigurd Ribbing var Uppsala universitets mest fruktade tentator på sin tid. Han installerades som professor i metafysik 1850 och var till sin död 1899 en av boströmianismens mest ortodoxe vapendragare.


Slaget mellan Östgöta och Ångermanlands nation
I ett handskrivet självbiografiskt manus av Olof Hellström, född i Härnösand och student i Uppsala på 1720-talet, får vi en livfull inblick i det dåtida studentlivet. Några sidor i biografin behandlar det veritabla fältslaget mellan Östgöta och Ångermanlands nation 1724.


Storan - Nordens största kyrkklocka
I det norra Domkyrkotornet hänger ett intressant stycke studenthistoria - Storan som med sina 7367 kg gjöts under karolinsk tid med ambitionen att bli värden största kyrkklocka.


Stormaktstidens studenter
Hur var det liv de första landsmännen vid Stockholms nation levde för 350 år sedan? Hur var studierna upplagda och vad läste man för ämnen? Var bodde man och vad åt man, och hur tedde sig vardagen? Här tecknar vi en allmän bild av hur livet var för studenterna i Uppsala under nationens allra första tid.


Stormaktstidens studier
Man kan tro att den kunskapens källa stormaktstidens studenter öste ur mest var full av vigvatten. Nästa sju av tio skulle efter sina studier i Uppsala komma att följa prästkallet, och universitetet var under 1600-talet i mångt och mycket ett slags prästseminarium - ändå var det bara ett fåtal som läste teologi.


Strindberg dricker rackare
Strindberg vistades några terminer runt 1870 i Uppsala som student utan att ta någon examen. Den bild han senare kom att teckna av universitetet och akademikerna i bland annat Tjänstekvinnans son och Från Fjärdingen och Svartbäcken utgör en synnerligen bitter vidräkning.


Studenter som välgörenhetens apostlar
Fester, gasquer och sexor hör till de äldsta inslagen i studentkulturen. Som så mycket annat har emellertid även de studentikosa festritualerna utvecklats och förändrats genom århundraden.


Studentexamen förr
Studentexamen såsom avslutande prov efter de gymnasiala studierna vid läroverket infördes först 1864. Innan dess var studentexamen snarare ett inträdesprov man avlade vid universitetet för att få skriva in sig som ny student. Redan i 1693 års skolordning heter det att ingen fick "släppas uhr Gymnasio och sändas till Academien med mindre än att han worden noga examinerad både på den Orten tädan han sig förfoga will och jämväl på den andra dijt han ankommer".


Studentfabriken
Med glasklar systematik, drill och mycket stryk kan man lära ut nästan vad som helst. Man kan lära en cirkushund att klappa händerna, en apa att gå på lina eller en obotligt dum student att passera den tuffaste examen. Den pedagog i Uppsala universitets historia som kanske allra hårdast drivit denna tes är Jan Jacob Svartengren som grundade "Studentfabriken" 1859.


Studentskan Karin Boye, 'Poeternas Hörna' och ERGOS födelse
1921 blev den då 21-åriga poeten Karin Boye student i Uppsala. Här skulle hon under de följande fem åren göra sina lärospån som kvinna i en mansdominerad värld, som poet och som en av studentkretsens ledande intellektuella.


Så bodde studenten förr
När seklet var ungt brukade Uppsala universitets vaktmästare, som hade en tjänstelägenhet i universitetshuset varje höst ha en legendarisk annons i UNT: "Rum uthyres till student. Kök, klosett och universitet finns i huset". Få studenter har det varit förunnat att bo i själva universitetshuset, men hur har studenterna i allmänhet bott under akademins 500-åriga historia?


Sångarefärden till Paris 1867
Sensommaren 1867 tågluffade 100 studenter från Allmänna sången till Paris, sjöng Wennerberg på Operan, fick ”Prix d’excellence unique” och utsågs till världens bästa kör.


Södermanland-Nerikes hus 100 år
Den 1: maj 1997 firar Södermanland-Nerikes nation 100-års jubileet av sitt nationshus.


Thomas Fehman
I en handfull något mer udda aktstycken från akademiska konsistoriets protokoll, daterade under sent 1680-tal får vi följa göteborgaren Thomas Fehmans öden och äventyr, vilket ger oss en intressant men egenartad inblick i studentens vardag för drygt trehundra år sedan.


Till bords hos en student
På vandringen genom studenthistorien hamnar ofta studentens dagliga bestyr i skymundan för mer spektakulära händelser. Oset från den vidbrända gröten på spritköket liksom dofterna från nationens festligt dukade bord har emellertid båda alltid utgjort en viktig del av Uppsalas studentliv.


Toddymartyrer och piprensare - några överliggarprofiler
I förra numret berättade vi om överliggare som en särskild grupp inom universitetsvärlden. Nu har läsarna förhoppningsvis lärt sig att skilja mellan en toddymartyr, en hälsopedant och en pigtjusare - en kunskap som kan komma väl till pass i nationssvängen. Som en hjälp på vägen vill vi nu presentera några exempel från det sena 1800-talets Uppsala.


Tre busar från Södermanlands nation
Detta är berättelsen om de tre bröderna Julin, vilka efter ett antal mindre hyss lyckats dra in hela Södermanlands nation i ett stort upplopp 1663, det så kallade Julinernas upptåg.


Turkiska musiken
Redan från inledningen av Gunnar Wennerbergs Gluntarna känner vi det något bullersamma men joviala och livsbejakande studentkotteriet som med sina grytlock och visselpipor höll Uppsalaborna vakna om nätterna – Turkiska musiken.


Tågöverfall och sjöslag
I förra numret av Ergo manade kårordförande Marléne Engström till mönstring för att "nedlägga och förgöra de ultunesiska paddorna" i sjöslaget den 22:a maj. Bakgrunden till dessa hårda ord står att finna i något så fredligt och behjärtansvärt som en välgörenhetsinsamling 1960.


Universitetet 400 år ?
Vårt 518 år gamla universitet som har undervisat mer eller mindre kontinuerligt i 429 år och omgrundades för 402 år sedan firar 400-årsjubileum den 15:e mars. Hur gamla är vi och vad är det vi firar?


Uppsala - Nordens äldsta universitet
Dagens studenter är en del av en lång tradition som ringlande sträcker sig tillbaka till medeltiden. Följ med på ett strövtåg genom universitetets 500-åriga historia!


Uppsala studentkår 150 år
Den 11:e mars 1849, för jämt 150 år sedan, grundades Uppsala studentkår. Studentkåren har sina rötter i skandinavismen och flera försök gjordes under 1840-talet att ena den kämpande studentrörelsen. Danmarks anspråk på Slesvig och det påföljande kriget med Tyskland kom att bli den händelse som slutligen ledde till grundande av Uppsala studentkår.


Uppsala universitet – ett hastverk
Att Uppsala universitet är Nordens äldsta torde vara allom bekant, men hur gick det till när det grundades? Vad var bakgrunden och varför blev det plötsligt så bråttom?


W. E. Svedelius
Historikern och statsvetaren Wilhelm Erik Svedelius, mest känd som "gubben Sved", var något av urprototypen för vår bild av den tankspridde och jovialiske Uppsalaprofessorn.


Vadet om ringen - Den kärlekskranke studentens äventyr -
I alla tider har kärleken intagit en favoritplats bland studenternas fritidsintressen. Om dess prosaiska sida stod att läsa i berättelsen om studentbordellen på Dragabrunnsgatan på 1800-talet. Om kärleken i dess mer poetiska form handlar en historia som återges i en studentdagbok från 1830-talet.


Valborgsfirandet i Uppsala
Valborgsfirandet bland Uppsalas studenter har en lång och brokig historia. Redan under stormaktstiden och universitetets första guldålder var valborgsmässoafton den största höjdpunkten i studentens almanacka. När nationerna grundandes från 1600-talets mitt och några decennier framöver, blev de tradition för dem att hålla sina årliga högtidslandskap just den sista april.


Wallerius frierier
Johan Gottschalk Wallerius blev med tiden vår förste professor i kemi. Som ung magister, trasslade han emellertid in sig i en rad både märkliga och komiska kärleksaffärer.


Verser mot en professor
Studenthistorien innehåller många exempel på lat och listig ungdom som med alla tillbörliga medel försökt slippa inlärningens börda. Lärare och professorer framställs där närmast som vetenskapens martyrer, vilka med piska och morot tvingar studenterna till arbete. Historieförfalskarna till trots har det emellertid också funnits en och annan lat professor som av sina kunskapstörstande studenter fått släpas fram till katedern. Till dessa hörde poeten och kritikern Per Daniel Amadeus Atterbom, professor i ämnen teoretisk filosofi, estetik och modern litteratur i 1830-talets Uppsala.


Vexationes novitorium
Stormaktstidens brutala och burleska depositionsceremoni med vilken nya studenter, utstyrda i åsneöron, kohorn, galtbetar, säckväv och aska, och plågade med tång och yxa och stränga förhör, mottogs vid akademin är väl känd och har tidigare skildrats i Ergo. När väl depositionen var avklarad, när de stackars delinkventerna hade slagits, skymfats och pressats på pengar, för att slutligen upphöjas till fria akademiska medborgare, så var det dock tyvärr en aning tidigt för dem att dra en suck av lättnad. Att av depositorn döpas till liberi studentiosi innebar inte slutet på pennalismen, inte heller början på slutet, utan blott slutet på början av allt lidande. Mycket blod, svett och tårar, och framförallt pengar återstod att lämna i tribut innan penaltiden, tiden då man skulle pennaliseras, var över.


Vigilansen
I alla tider har studenter haft skralt med pengar men när vi idag rent reflexmässigt klagar på CSN är vi emellertid tämligen lyckligt lottade. Studenter under 1800-talets andra hälft var ofta hänvisade till att finansiera sina studier via vigilansen - en fullkomligt bissar låneform som mest för tankarna till pyramidspel.


Recentior för två sekler sedan
Höstmörkret sänker sig och årets recentiorer börjar finna sig till rätta. Då kan det vara trevligt med en tillbakablick på hur det var att komma till Uppsala som ny student för snart två sekler sedan. I Carolinas samlingar finns det ett handskrivet manus med titeln ”Redogörelse för en lång levnad” i vilket den legendariske professorn i astronomi Gustaf Svanberg bland annat berättar sin tid som recentior och studentlivet på 1820-talet.


I nöd och lust
En av frihetstidens stora skandaler och glädjeämnen i den Uppsaliensiska ankdammen var det udda äktenskapet 1726, och den efterföljande processen, mellan akademisekreteraren Anders Norrelius och biskopsdottern Greta Benzelia.


Nationernas äldsta räkenskaper
När nationerna i Uppsala grundades under andra hälften av 1600-talet så fungerade de framförallt som ett slags kombination av pantbank och försäkringsbolag. Man lånade ut pengar mot ränta och pant och för förtjänsten betalde man sjukvård och begravningar för landsmännen.


Lucullibröderna
Under studentromantiken fanns ett flertal mindre kotterier vid Uppsala universitet; studenter som under ordensliknade, ofta mystiska former, träffades för att sjunga, läsa poesi och berusa sig. Turkiska musiken och Juvenalerna är allmänt kända. Något mindre kända är kanske det sällskap av spränglärda gourméer som kallade sig Lucullibröderna.


Valborgshelgen 1847
Återigen har ett år passerat och det drar ånyo ihop sig till Valborgsmässoafton; en högtid man firat vid Uppsala universitet enda sedan 1600-talet. Låt oss blicka tillbaka till 1847 för att se hur Uppsalas studenter då firade Valborg och Majfesten, såsom det beskrivs av studentlivsskildraren Johan Sundblad.


Karl X Gustav som student
Även för en regent kan det tvivels utan var nyttigt med ett uns av akademisk bildning, och det är också en lång rad svenska regenter som legat någon tid i Uppsala. Vår nuvarande kung Karl XVI Gustav förkovrade sig som bekant i statskunskap i Uppsala läsåret 1968-69 och även kronprinsessan Viktoria har förärat universitetet ett kortare besök. Den allra första kungen som i sin ungdom studerade i Uppsala var Karl X Gustav, som skrevs in som student vårterminen 1638.


Från tro till vetenskap
Jämte teologin och filosofin är astronomin den äldsta vetenskapen som idkats vid Uppsala universitet. När påven Sixtus IV gav sitt tillstånd till det ”studium generale” som grundades i Uppsala 1477 räknades astronomin in i ”quadrivium” – gruppen med de allra viktigaste ämnena, och från början hade astronomin en tydlig koppling till teologin.


Studenter dömda till döden
Uppsala universitet hade under 1600- och 1700-talen en egen jurisdiktion, det vill säga rättighet att själv döma i mål med studenter och anställda. Dödsstraffet var förvisso långt ifrån någon särskilt vanlig påföljd. Något tiotal studenter dömdes emellertid till döden vid Uppsala universitet under denna tid.


Studenten som syndare
I ett konsistorieprotokoll från 1686 finns ett intressant exempel på ett sedlighetsmål där en student inte bara dömdes av konsistoriet utan också skulle få sitt brott prövat inför domkapitlet. Anklagelsen rörde nämligen både ett löftesbrott och ett sedlighetsbrott, vilka av såväl kyrkan som samhällsmoralen sågs som mycket allvarliga. I dag ger rättsprotokoll som detta en inblick i 1600-talets mycket komplexa syn på kön, moral och rättvisa, där en så kallad oäkting gjorde den ogifta modern till samhällets paria samtidigt som abort och medhjälp till denna straffades med döden. Å andra sidan hade kvinnor under 1600-talet en förvånansvärt stark rättslig ställning i mål som rörde kvinnomisshandel, våldtäkt och brutna äktenskapslöften. När ord stod mot ord valde man ofta att tro på kvinnan, även om hon var en enkel piga – först under 1700- och 1800-talen kom kvinnans ställning att försvagas och skuldfrågan i den här typen av mål att successivt föras över på henne.


Ett mycket vardagligt studentliv
I Nordiska museets handskriftsarkiv finns ett färdigt manuskript med titeln ”Minnen från ett mycket hvardagligt, men nära fulländat lefnadslopp 1811 till 1874”. Det är den självbiografi som Mauritz Upmark författade på sin ålders höst efter en lång, kameral karriär som ämbetsman i olika statliga verk. Han gav dock aldrig ut sin självbiografi, och varför manuskriptet blev liggande i byrålådan vet vi ej. Kanske ligger svaret redan i titeln. Kanske tyckte Upmark, eller en grinig förläggare, att det levnadslopp som beskrivs trots allt varit lite väl vardagligt, för att kunna intressera en bredare läsekrets. Det vore i sådana fall synd, för det är just de vardagliga i hans liv som gör manuskriptet både ovanligt och läsvärt.


Våpdebatten 1964
Debaclet om kondomautomaten på nationen 1964, som vi berättade om i ett tidigare nummer av Ergo, utgör en pikant illustration av det tidiga 1960-talets brytning mellan krackelerande traditionell moral och den gryende sexuella revolutionen. En lika tidstypisk polemik från samma år, men med fokus på studentäktenskapet och studentskans slitning mellan akademisk karriär och kallet som hemmafru, var den så kallade ”våpdebatten”.


Prinshuset på Bäverns gränd
Sångare ohoj - av med rockar och halsdukar och sköt er själva!” kunde kronprins Carl ropa i till gästerna i salongen i Prinshuset, Bävernsgränd 6. Stämningen var ledig och informell, och oftast uppsluppen, när man sjönk ned med uppknäppta skjortbröst i sofforna efter maten, tände sina rökverk och övergick körsång.


Studentmötet 1875
Studentromantiken gick hand i hand med skandinavismen som var både en kulturell rörelse och en politisk ideologi. Man ville ena de nordiska länderna politiskt och militärt och man lyfte fram och odlad den gemensamma kulturen och det ”nordiska språket”.